Nu har jag läst Drakryttaren av Cornelia Funke.

Äntligen har jag läst Drakryttaren som jag tittat på så länge, flera år faktiskt,  för det är inte en ny bok precis.
Vacker utsida, med en drake som flyger i månskenet över bergen - så fin.

Det är draken Lugn som flyger på hans rygg sitter koboltflickan Svavelfjäll.. En kobolt är en blandning av katt och kanske människa, de har päls och kan prata. Svavelfjäll pratar oavbrutet hela tiden, fräser och är ilsken som ett bi. Men väldigt godhjärtad innerst inne.

Pojken heter Ben som också följer med på den långa långa färden. De letar efter en plats som kallas för Himlens rand. Där ska alla drakar som finns kvar få sin fristad. Där hoppas de att de kan få leva i frihet och utan att vara rädda för människor. Nu är det bråttom att hitta en fristad åt de få drakar som fortfarande finns kvar.

Men finns Himlen rand i verkligheten, eller är det bara en saga?
Draken Lugn ger sig iväg med Ben och Svavelfjäll på en lång resa över världen men det är flera som letar efter Himlens rand och de är inte så godhjärtade som Svavelfjäll, Lugn och Ben.
En härligt spännande resa - Boken är lika bra som den ser ut.
Och en tjockisbok är det också så den räcker länge....
/Kerstin