Clara lever verkligen ett fullständigt skitliv. Skitigare, hemskare och mer fruktansvärt går nog inte att föreställa sig. Claras mamma mår inte bra, ständigt försöker hon ta livet av sig. Hur många gånger Clara har hittat sin mamma blodig hemma vet hon inte längre. Hur många gånger hon ringt 112 kommer hon heller inte ihåg. Hur många gånger hon har väntat på sjukhuset har hon vill hon glömma.Hon vågar knappt öppna dörren när hon kommer hem för hon vet inte vad mamman kan ha gjort. Som tur är har Clara Jeevan, bästa kompisen som alltid, iallafall nästan alltid finns.
Clara önskar att mamman någon gång ska få känna det som Clara känner -när ens kärlek inte räcker till och att bli bortvald av den man älskar mest, sin mamma.
/Kerstin läste om Claras skitliv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar