Ibland hittar man dem, de där alldeles fantastiska böckerna. Balladen om en bruten näsa av Arne Svingen
En bok med en enkel varm, oerhört viktig och charmiga historia som berättas med stor medkänsla och framförallt med humor och glädje.
Bart är ett makalöst underfundigt maskrosbarn som alltid försöker se till det goda och bortse från allt som inte är bra. Och det är så mycket i hans liv som inte är bra, mamma jobbar inte utan de lever i en lägenhet fylld av misär, mamma lever på socialbidrag och är så tjock att jag undrar hur hon överhuvudtaget kan röra sig. Mamma älskar sin Bart, men har svårt med livet och att hålla sig till sanningen och sådant hon lovat. Och lovat saker har hon gjort mycket!
I skolan hänger Bart med de som blivit över i klassen, någon riktig kompis har han inte och vill kanske inte ha heller för en kompis måste man ta med hem och det vill han inte.
Hela trapphuset är smutsigt, sprutor ligger slängda där, sopor, fullegubbar och narkomaner finns där också, rätt läskigt och äckligt!
Men Bart är så charmig och så underbar, du är annorlunda säger så småningom kompisen Ada.
"Jag är inte den brukar tycka synd om mig själv. Det blir man bara ledsen av. Och ingen har någonsin blivit gladare av att vara ledsen"
Och han är en mästare att hitta saker som gör honom gladare, Geir i huset, en nedgången men godhjärtad narkoman blir en god kompis till Bart, Ada bänkkompisen blir också en alldeles riktig kompis fast hon inte är ett dugg bra på att behålla hemlisar. Och att hon bor i världens största hus på fina gatan och pappa är vd. Och en pappa hittar också Bart, fast det är inte hans riktiga pappa för vem det är vet inte mamma.
Världens bästa charmbok och världens bästa Bart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar