måndag 27 januari 2014

Den vänliga, stilla och varma berättelsen

Det är så härligt att läsa böcker som rör sig i långsam takt, där det inte händer så himla mycket.
Där personerna är lätta att tycka om och känna med.
Som i boken

Aldrig släppa taget av Holly Goldberg Sloan

Berättelsen handlar om ett syskonpar, Sam och lillebror Riddle. Som alltid har flyttat och flyttat och återigen flyttat. De har en labil och knepig pappa som livnär sig på att stjäla, speciellt smart är han inte så alltid måste de helt plötsligt fly från där de bor. Deras bil, en risig pickup är ständigt packad med deras få tillhörighet så de snabbt kan dra från stället.

Storebror Sam, som är sådär 16-17 år tar hand om sin lillebror, Riddle. Riddle är en ytterst fåord liten människa, Sam får vara tolk och ledsagare i världen åt honom. Och det kan Sam, han är en mästare i att inte synas, inte finnas och se till att folk helt enkelt inte lägger märke till honom.
Han gör sig osynlig genom att passa-in-genom-att-inte-passa-in.

Emily Bell till det yttre en helt vanlig rätt ordentlig tjej, som har lovat sin pappa att på söndag sjunga i kyrkan. Hon vet att hon inte är speciellt duktig på att sjunga, men nu är hennes pappa musikprofessor på colleget så hon måste.

Där, i kyrkan möts Sam och Emily, hon har bestämt att för att klara av sången ska hon titta på sista bänkraden. Och där sitter Sam. Och Emily sjöng hela sången för en kille hon aldrig hade sett förut.
"Hon såg att han var lång och smal. 
Han hade mörkbrunt hår, som var vildvuxet och rufsigt. 
Som om det inte var ordentligt klippt.
Men plötsligt var det enda som betydde något att han såg på henne. 
För allt som hade betytt något för henne var att se på honom. 
Och nu hade hon förbundit sig att göra det och kunde inte sluta"

En oändligt vacker saga om Sam, Emily som är en samlar av människors liv och lillebror Riddle som inte kan prata. In far de alla i Emilys familj men snart upptäcker pojkarnas pappa att de inte är osynliga i samhället längre. Och han litar inte på någon, framförallt inte på sina barn.
Nu börjar jakten, flykten och det hemska.

En fin och ömsint berättelser och trasiga själar och läkande värme.

/Kerstin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar